BILDAD 1910 Antal
bes�kare: Senast uppdaterad� 2000-01-22 21:44 � |
Hem Historik Seniorer Juniorer Veteraner Organisation Kalender Sponsorer G�stbok L�nkar |
Historik Harg 1910 Idrottsintresset i Harg var stort redan i b�rjan av seklet. Bland annat spelade man fotboll p� Kyrkbacken i Harg.Vid den h�r tiden fanns det mycket ungdom i Harg, och s� sm�ningom v�xte det fram att det skulle bildas en idrotts f�rening. De ivrigaste initiativtagarna till att det skulle bildas en f�rening var tv� grabbar som hette Pettersson och jobbade i Brukshandeln. F�r att skilja dem �t s� kallades de "Stor-Pelle" och "Lill-Pelle". �r 1910 bildades d�rf�r Hargs Idrottsklubb. Tyv�rr s� var man inte s� noga med att f�ra protokoll p� den h�r tiden, s� n�got exakt datum f�r bildandet finns det inte. Bland de som var med och bildade Hargs IK kan n�mnas August Hubinette, Ferdinand Andersson, Josef Nilsson, Nils Blomqvist, Reinhold Karlsson, Erland Gustafsson, Joel och Philip Pettersson m.fl. Idrottsplatserna N�r man hade bildat Hargs IK s� �terstod det att ordna med en idrottsplan. Det gick inte att spela riktiga matcher p� Kyrkbacken. Erland Gustavsson fick i uppdrag att bearbeta Baron Carl Beck-Friis f�r att f� l�mplig mark. Han var tillm�tesg�ende och uppl�t mark b�de till bollplan och festplats med dansbana. Hargs f�rsta idrottsplats l�g mittemot det gamla �lderdomshemmet (numera Hargg�rden) i S�derharg. den var f�rdig och kunde invigas 1911.Den 13 augusti anordnades en stor idrottsfest vid idrottsplatsren. Festen bes�ktes av ca. 1000 personer. T�vlingar i l�pning 100m, 400m och 5000m, h�jdhopp, stavhopp samt spjutkastning anordnades. En fotbollsmatch mellan Gimo och �sterby spelades varvid Gimo vann med 7-0. Efter idrottst�vlingarna bj�ds det p� dans till �sterbybruks musikk�r. Dagen till �ra hade man satt in ett extra t�g fr�n Dannemora. Intr�det till idrottfesten var 25�re! Idrottsplatsen vid S�derharg blev med �ren alltf�r tr�ng och otidsenlig och 1945 tillsattes en idrottsplatskommit� best�ende av Thure Holmgren, Einar Wenngren och Nils Jansson. Som l�mplig plats enades man om ett omr�de vid Tallarna, tillh�rande friherre Beck-Friis. Denne visade d� liksom senare, sitt intresse f�r projektet genom att gratis uppl�ta omr�det. Dessutom fick klubben tillf�lligt utnyttja ett omr�de vid s�gen, Nedhammaren, till fotbollsplan. Att bygget s� sm�ningom kom ig�ng berodde till den st�rsta delen p� eldsj�len Elis Gustavsson som blev den p�drivande. �r 1950 kunde fotbollsplanen invigas av Upplands Fotbollsf�rbunds ordf�rande Carl Ringlund. En fin anl�ggning med omkl�dningsrum, varmt och kallt vatten samt bastu. Som tack f�r den fina anl�ggningen hade fotbollslaget det �ret den st�rsta framg�ngen i klubbens historia med 12 raka segrar i Upplandsserien och avancemang till Elitserien. Andra etappen p� idrottsplatsen, l�parbanerna, fullbordades 1954. Invigningen skedde med friidrottst�vlingar och fotbollsmatch. 800 personer s�g bl.a. Ragnar Lundberg hoppa 4,05 i stav och Hammarby IF sl� en Roslagskombination i fotboll med 7-0. Fotboll Redan i b�rjan av seklet spelades det fotboll i Harg. P� den tiden h�ll man till p� Kyrkbacken. Det var ingen fotbollsplan av dagens standard direkt, den var oj�mn men skogsfri, s� den fick duga. Matcher mot andra lag var sv�rt att ordna, eftersom det inte fanns n�gra bilar eller andra snabba kommunikationer. Men redan 1908 l�r man ha spelat borta match mot Alunda. Laget fick cykla den 38km l�nga v�gen till Foghammar i Alunda. Dagen till �ra var man kl�dda i en dr�kt som bestod av sj�manstr�ja med bl� rand kring halsen, halvl�nga svarta satinbyxor, sm�rtingskor och som benskydd en veckoupplaga av �sthammars tidning. Matchen vanns av Hargsspelarna med 2-0, kanske mycket tack vare att Harg hade en m�lvakt som var l�ghalt, vilket passade bra p� den oj�mna planen.F�rsta matchen spelades enligt uppgift mot Gimo midsommaren 1910. Gimo vann matchen med 2-0. Harg hade sedan ett flitigt utbyte med �sterby, Alunda och Gimo. Utrustningen var det inte s� noga med, utan man fick ta det som man hade. Som regel tog man det bastantaste man hade i skov�g, d.v.s. l�derpj�xorna. Klubbdr�kten p� den tiden var vita tr�jor och svarta byxor. En av pionj�rerna i Hargs IK var Elis Gustavsson. Han har i samband med tidigare jubile�r ber�ttat om en match v�rd att minnas, och den �r v�l v�rd att �treges �ven h�r. 1912 skulle Gimo IF h�lla idrottsfest och Hargs IK engagerades som l�mpliga motst�ndare i fotboll. En pokal och medaljer till segrande lag hade uppsatts f�r att g�ra det hela mer sp�nnande. Domaren man hade tillsatt, hade nog satt ihop speciella regler f�r denna match. S� fort en Hargsspelare kom tio steg �ver mittlinjen avbl�stes spelet. Det blev f�rst�s hett om �ronen i f�rsvaret, men tack vare en fenomenal m�lvakt, Emil H�glund, och starka backar s� h�ll vi nollan i 90 minuter. En f�rl�ngning p� 30 minuter f�ljde. I pausen diskuterade vi hur vi skulle kunna lura domaren, men han var p� sin vakt. Efter sidbytet b�rjade publiken r�da oss att g� av planen och ge oss frivilligt. En ny f�rl�ngning f�ljde och n�r det var 5 minuter kvar lyckades Gimo f� in enda m�let. Matchen varade i 150 minuter! Det visade sig sedan att Gimo redan f�re matchen hade graverat in sitt namn i pokalen. Denna match gjorde ej klubbarna till d�dsfiender utan har sedan m�tts i m�nga matcher med v�nskaplig anda. Det har ej g�tt att hitta material om vad som h�nde inom fotbollen p� 20- och 30-talet, men st�rre delen l�g verksamheten nere. 1941 var det fotbollen som kom f�rst ig�ng av naturliga sk�l d� banor f�r t.ex. friidrott saknades. Redan f�rsta �ret vann man den s.k- Sk�rg�rdsserien och sedan kom framg�ngarna slag i slag f�r att kr�nas 1951 d� man vann Upplandsserien. Att resurserna inte var s� stora framg�r av Thure Holmgrens klassiska ber�ttelse n�r man i b�rjan av 40-talet spelade en h�rd match mot Ferro. Efter drabbningen fick man g� runt p� planen och plocka m�nga exemplar av tidningen Hus- modern. Den var p� den tiden den tjockaste tidskriften och allts� tj�nade alldeles utm�rkt som benskydd. Spelarna var glada och n�jda n�r de fick spela sina hemmamatcher p� den nya fina planen vid Tallarna 1950. Redan f�rsta �ret vanns Upplandsserien och n�sta s�song spelade laget i elitserien. Tyv�rr blev vistelsen d�r bara ett�rig p.g.a. de vanliga ekonomiska problemen samt att halva laget bodde p� annan ort. Under 60- och 70-talet skedde inga st�rre revolutioner inom klubben, f�rutom att man till 1980 bildade ett damfotbollslag, som deltog i seriespel. De var de f�rstaaktiva tjejerna i klubbens historia (f�rutom de som tv�ttat alla tr�jor och strumpor samt allt �vrigt). Tyv�rr s� �r damlaget nedlagt sen mitten av 80-talet. Inf�r 70-�rs jubile�t 1980 s� tog sig Hargs IK upp i div. VI. Och i den divisionen har man lyckats h�lla sig kvar, till och med lyckades man 1989 avancera till div. V efter kvalspel mot S�dra Tr�gd och Drabanten. Resultat i kvalet Drabanten - Harg 2-2, Harg - S�dra Tr�gd 2-1. Det blev fyra �r i div. V med en 6:de plats som b�st. Sedan 1994 har Harg spelat i div. VI. Friidrott I b�rjan t�vlade man vid planen i S�derharg med kast och hopp. L�parbanan var det samma som landsv�gen. Ett lopp gick till L�hammar och tillbaka. N�r idrottsfesterna anordnades vid Hargs folkets hus, hade man d�r t�vlingar i hopp och kast. "Bruket runt" var en l�part�vling p� ca. 3000m. I resultatboken finns resultat och rekord noterades fr�n 1929 fram till 1957 d� aktiviteterna avtog. N�gra namn som �terkommer i resultatlistorna under 30-talet �r Fredrik Moberg och Einar Karlsson i l�pning, vidare Waldemar Carlsson, Sigfrid Karlsson och Sixten S�derkvist i kast samt Sven Mattsson i hoppgrenarna. 40-talets stora namn var Knut Ramsten, Stig Sundell, Nils-Erik Gustafsson, Hugo Andersson och Elis Ekstr�m. P� 50-talet var det namn som Acke Lindahl, Karl-G�sta Andersson och Karl Str�m. D�refter dog friidrottsverksamheten ut och i dag har man sv�rt att t�nka sig att det har idkats friidrott p� h�g niv� vid Tallarna.Cykel Cykelsporten har funnits p� programmet under en period p� 20- och 30-talet. 1929 hade Edvin Karlsson klubbrekordet p� 1 mil med 16,38,3. Olika distansrekord finns antecknade t.ex. Harg - �regrund - Harg (60km), Artur S�dergren 1929 f�rdades str�ckan p� 1,53,26,6. Orientering Orienteringen introducerades p� 50-talet, men blev aldrig n�gon stor sport i Harg. Propagandat�vlingar och tr�ningst�vlingar ordnades. Allan Eriksson fick 1954 pris som Fr�s�kersbyggdens b�ste orienterare. 1957 lades verksamheten ner. Bordtennis Bordtennis spelades n�gra �r i skolan i Harg. Mellan �ren 1958-65 fanns ett varierande antal lag i seriespel. 1961 genomf�rdes en turnering med 76 spelare. A-laget spelade d� i div. 3 och dessutom deltog lag i Roslagsserien. Bandy Bandy fanns i trakten redan p� 30-talet. Det var Hargshamns GIF som hade det och friidrott p� programmet. Den f�reningen lades ned n�gong�ng p� 30-talet. I Harg f�rekom sporten n�gra �r p� 40-talet tills ishockeyn kom. Matcherna spelades p� J�rnbodviken, men n�got seriespel kunde man inte deltaga i d� det var sv�rt att f� spelbara planer p� sj�is. Motst�ndare var grannklubbarna Gimo, �sthammar och Norrskedika. Den f�rsta t�vlingen som finns inf�rd i resultatboken �r en klubbt�vling 1929 d�r Bror Holmgren segrade i klass 1, 10km och Tage Blomqvist vann klass 2, samma distans. Redan vintern 1910-11 b�rjade man med skid�kning inom klubben. Klubben betalade h�lften av kostnaden f�r skidorna, vilket blev 11kr per par. Men intresset f�r skidt�vlingar var inte s� stort, s� det blev ingen fart i sp�ren i Hargsskogarna d�. Utan f�r Uppland har Hargs IK blivit mest k�nt f�r Hargsloppet p� skidor som b�rjade arrangeras 1931. D� var det n�gra br�der som hette Lindkvist (Folke, Tage och Ante) och arbetade i brukshandeln som sk�nkte ett vandringspris som det fodrades tre inteckningar i f�r att f� det f�r alltid. Fr�n b�rjan deltog endast �kare fr�n norra Roslagen, men fr.o.m. 1950 fanns deltagare fr�n hela uppland och fr�n m�nga Stockholmsklubbar. 1948 tog Erik Eriksson, Gimo IF sin tredje inteckning och priset. Br�derna Lindkvist satte d� upp ett nytt pris och det er�vrade Thage Eriksson, Str�msbergs IF 1963. D�refter sk�nkte Torsten Sandgren ett pris som togs hem av Sievert Eriksson, Str�msbergs IF i det sista Hargsloppet 1977. D�r efter har skidsektionen inte haft n�gon verksamhet. Ishockey 1948 togs den nya grenen upp av de som tidigare spelat bandy. Man b�rjade p� en �versv�mmad pl�tt vid Tegelbruket och trots att man inte visste s� mycket om spelet m�tte man �sthammar B i klubbens f�rsta match och var n�ra att vinna (4-5). 1949 tog man grenen p� allvar d� man gjorde en riktig rink med h�g sarg i en betesf�lla nedanf�r v�rdshuset. Laget deltog i Roslagsserien, som ej blev f�rdigspelad p.g.a. t�v�der. Publikintresset var stort och man r�knade in 150 personer i snitt per match. 1950 b�rjade man spela p� en ny bana som anlagts vid Tallarna och det �ret spelade man sex matcher i Roslagsserien. 1952 meddelade man Ishockeyf�rbundet att man ej ville kvarst� d� det ej fanns spelarunderlag p� orten. Efter fem �rs uppeh�ll startade man igen 1957 i div. 4. 1959 blev man tv�a efter V�dd�. 1960 kom st�rsta framg�ngen d� man vann serien f�re Gimo, �sthammar och Norrskedika. I kvalet till div. 4 blev dock Iron och Morgong�va f�r sv�ra. Till s�songen 1961 anm�ldes inget lag, dels p.g.a. spelarbrist och dels p� bristande intresse fr�n en del aktiva. �� � |